*Kärleken från ett barn.. mitt barn!

2009-11-25 @ 23:52:55

Där sitter vi, äter middag och pratar om världsliga ting. Jag och min underbara dotter. Vi sjunger och skrattar. Lilja äter som om hon inte fått mat på flera dagar och plötsligt så slutar hon, mitt i en tugga.
Hon lutar sig fram med händerna sträckta rakt mot mig, slänger sina små armar runt halsen på mig och stryker ryggen. Sen ler hon. Skeden greppas för att återta krubbandet, men NEJ,
hon glömde ju att mamma förtjänade en puss också.
En snabb liten puss, full av köttfärssås, men ack så god.
Sen fortsätter hon att äta som om tiden plötsligt stått stilla..

Jag sitter och tittar på min dotter när hon leker tåg med spagettin och en tår trillar ner för kinden.
DET är kärlek från ett litet barn..








Kommentarer

Postat av: Erica Nordsten

Men Gud, Jenny. Ditt inlägg får mig att vilja gråta en skvätt! Så rörd jag blev.

Barn är det underbaraste som finns.



Min lille Enar är så där spontan. När vi sitter och äter, eller kikar på en film tillsammans, sitter i bilen eller vart som helst, så kan han bara utbrista "Mamma! Jag älskar dig. Jag kan inte leva utan dig!" Mitt hjärta sjunger och dansar var gång.

Är vi i närheten av varandra ger han mig alltid en gokram och (bara ibland numera) en stor puss. Han fyller ju snart fem och då är det lite mer restriktivt med pussar. Både givandet och mottagandet kan bli drabbat;)

Jag bara njuter så länge han vill ge och visa det han känner.



Kraaam.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback