*Update on the kotte..

2009-09-14 @ 12:12:03

Nu har vi gemensamt gått dit för att kolla hur det riktigt står till. OM vi verkligen har något som bor där.. Vi hann knappt närma oss så skrek varelsen till ordentligt. Inte det där tuffandet, utan mer som ett bröl/skrik.
Efter lite sök så hittade vi precis vad jag misstänkte. Under allt bråte, under pallarna så hittade vi ett bo av gräs, papper och löv. Där nere låg hon och gottade sig. Så jag bestämde fort att vi inte kommer att ta bort allt skräp som skyddar. Lite kartonger och så får nog ligga under vintern. Då har vi hjälpt henne lite iaf. Om ni nu undrar varför jag helt plötsligt säger "hon" om kotten så ska jag förklara det. Kollade runt lite på intrnet, och fann bland annat det här..

Igelkottens liv:

- Igelkottarnas parningstid börjar redan vid slutet av april eller i maj och sträcker sig fram till augusti.
- Efter dräktigheten som varar i ungefär 35 dagar föder honan mellan juni och september sina ungar. De      flesta ungarna föds i augusti.
- Som boplats används ett stort bo av torrt gräs, gammalt löv och mossa som byggs cirka en dag före förlossningen. Ofta utnyttjas ställen som är skyddade för regn som håligheter i träd, täta rishögar, högar med trä, eller hålrum under stugor eller lådor.
-En hona som känner sig störd vid förlossningen lämnar sina ungar eller kan till och med äta upp dem.

(wikipedia.org)


Eftersom det där boet med all säkerhet inte funnits där så länge så kan jag ju bara dra slutsatsen att något är på G. Antingen ska hon få bebisar strax, eller så har dom just kommit. Hur som helst så verkar hon INTE näjd av att få påhälsning. Ingen utav kottarna vi har här har någon gång visat att de vill vara ifred på det sättet. Våran Kotten, den stora killen, har är verkigen inte rädd och kommer fram på dagarna. Han kan valsa rakt förbi både hundar och ungar. Inte heller den mindre igelkotten har jag upplevt som skygg på nåt sätt. Istället brukar hon bara stå och titta på en när man försöker prata eller så..
Så nu då? Ska jag bli "mormor" helt plötsligt eller? Är det så att hon har bebisar på gång så lär dom knappast överleva vintern. Men OM dom gör det, så kommer vi ha massa kottar här till våren =)

Det här kan bli spännande!

Kommentarer

Postat av: ingela och Jonna

men grattis får man väll ta och säga då =) hehe känns värkligen som vi måste komma och hälsa på er snart...vi bor ju inte långt ifrån varandra ändå är jag så lat hehe ja lovar å bättra mig

Postat av: Erica

Men så gulligt!! Jag är helt betagen i igelkottar, men har tyvärr sällan sett någon på nära håll. När jag var på Gotland för ett par år sedan, såg jag en kottemamma med en hel rad ungar knatande efter sig.

Hur gulliga som helst!

Hoppas det blir ungar där i lilla boet i skotergaraget, och att de då lyckas överleva vintern. De ska väl gå i dvala snart?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback